Historik
Lustgasens medicinska historia
Inandning av lustgas har använts för smärtlindring, sedering och anestesi i över 150 år. Lustgas användes för första gången inom medicinen 1844, när den amerikanske tandläkaren Horace Wells fick en visdomstand utdragen. Denna inhalationsmetod blev populär i USA på 1860-talet och introducerades i Europa 1867 av Quincy Coulton, som var en av de ivrigaste förespråkarna för lustgasens positiva effekter inom tandvården.
Höga koncentrationer av lustgas
Till en början använde man enbart lustgas, utan inblandning av luft eller syre. Det är därför mycket möjligt att de rapporterade effekterna av lustgas till viss del berodde på hypoxi (syrebrist). Under slutet av 1800-talet fann man att gasblandningen borde utgöras till minst 21 volymprocent av syre för att undvika riskerna och biverkningarna med en alltför syrefattig blandning.
Smärtkontroll i förlossningssalen
1881 användes lustgas för första gången för smärtlindring vid förlossning. 1911 beskrev sedan den amerikanske narkosläkaren Arthur Ernest Guedel en analgesimetod där patienterna själva fick styra tillförseln av en blandning av lustgas och luft under förlossning och enklare kirurgiska ingrepp.
Första medicinska användningen av en gasblandning
1961 beskrev Michael Tunstall och medarbetare för första gången medicinsk användning av en gasblandning med 50 procent lustgas och 50 procent oxygen som analgetikum vid förlossning (1). Man upptäckte att det gick att lagra en homogen gasblandning med upp till 75 procent lustgas vid trycket 132 bar vid rumstemperatur. Detta ledde till ett patent på förblandad gas – och till att LIVOPAN nu tillverkas av Linde Healthcare.
Idealiskt för behandling av kortvarig smärta
I dag är lustgas – en av de aktiva substanserna i LIVOPAN – ett smärtstillande medel. Utöver användningen vid förlossning används LIVOPAN också vid akutvård utanför sjukhusen, i ambulansvården och vid tandvårdsbehandlingar. En annan intressant användning är vid endoskopier, särskilt endoskopiska tarmundersökningar.
(1) Tunstall ME. Obstectric analgesia. The Lancet 1961; 2:964.
Upp
Skriv ut
